Smör i språket
Smör har funnits i det svenska hushållet i många hundra år, därför finns det också med i vårt språk. Här är några av de uttryck vi fortfarande använder. Förklaringarna är hämtade ur Pelle Holms bok: Ordspråk och talesätt.
Smörgås
Varför heter den smörgås? Det är ju sällan någon gås inblandad i en vanlig smörgås. Förr i världen var ordet smörgås namnet på en smörklick. Ungefär så stor som det gick åt att breda på en bit bröd; en smörgås.
Inte för allt smör i Småland!
Man kan tro att uttrycket betyder att det fanns mycket smör i Småland, men istället är det likheten i orden som gör att man säger ”Inte för allt smör i småland”. Småland börjar på sm – precis som smör.
– Nej, du, den hästen säljer jag inte för allt smör i Småland. Det betyder förstås att den hästen är så mycket värd för mig, så den går inte att köpa, även om du ger mig mycket pengar.
Han har kommit sig upp i smöret.
Det betyder att han har fått det riktigt bra. Det här uttrycket kommer från den tiden när alla på gården åt från ett gemensamt grötfat, med varsin sked. Den som först kom till mitten, där den gula, goda hålan med smält smör väntade, hade kommit sig upp i smöret.
Han ser ut som om han sålt smöret och tappat pengarna.
Det betyder att han är så ängslig och bedrövad, som om han hade varit på marknaden och sålt sina varor och sedan tappat pengarna, innan han kom hem.
Det går åt som smör i solsken.
Det går åt lika fort som smör smälter i solskenet.
